Klimatbokslut period V: 2021-2024

Läs hela klimatbokslutet för perioden 2021-2024 i pdf-format (PDF, 684 KB)

(Observera att filen är inte är fullt tillgänglighetsanpassad, men allt innehåll finnas att läsa direkt på webbsidan. Behöver du ta del av informationen på ytterligare sätt kontakta kansliet). 

Om klimatbokslutet

Det här bokslutet sammanställer arbetet som skett i nätverket under den femte perioden, som pågått mellan hösten 2021 och våren 2024.

Innehållsförteckning

• Klimatutsläpp under period fem
• Arbete i fokus- och arbetsgrupper
• Kommunikation
• Arbete i branschöverskdridande grupper
• Klimatutmaningar

Klimatutsläpp under period fem

Tabell 1: Växthusgasutsläpp uppdelat per scope, graddagskorrigerat. 

Sammanfattning 

Medlemmars samlade utsläpp av växthusgaser har minskat under perioden. För 2023 uppgår de inrapporterade utsläppen till totalt 366 tusen ton koldioxidekvivalenter. Resultatet för 2023 jämförs med avtalsperiodens första år 2021, som blir basår.

Mest skillnad syns på utsläppen i scope 1 och 2, där minskningen är 22 procent. Utsläppen i scope 3 är oförändrad sett till hela perioden. Det ger en total minskning på åtta procent. Scope 1 och 2 har minskat kontinuerligt under perioden, medan scope 3 gick upp under 2022, för att sedan minska igen 2023.

Att kartlägga och mäta sina betydande scope 3 utsläpp har varit ett medlemskriterium under avtalsperioden. Att medlemmar blivit betydligt bättre på att identifiera utsläpp som orsakas längs hela värdekedjan står klart då fler utsläpp syns i statistiken. Totalt har omfånget på utsläpp som fångas i scope 3 ökat med drygt 20 procent sedan 2021. För att möjliggöra jämförelser läggs dessa siffor på även bakåt.

Det innebär att scope 3 för första gången går om scope 2 som största utsläpps-scope. Trots detta finns fortsatt mycket indirekta utsläpp som inte är kartlagda och rapporterade – ett arbete som fortsätter i nästa period.

Tabell 2: Växthusgasutsläpp uppdelat per mätområdena energi, transporter, resor och övrigt.

Uppföljning av medlemmars utsläpp har gjorts inom fyra mätområden: energi, transporter, resor och övrigt. I tre av fyra kategorier går utsläppen ner.

En stor del av utsläppsminskningen sker inom egna transporter och energianvändning. Utsläppen för resor har ökat under perioden, vilket beror på ökat flygresande utrikes. I kategorin övrigt finns till stor del utsläpp från inköp samt andra växthusgaser än koldioxid, vilka varit förhållandevis konstanta under perioden även om skillnaders syns inom kategorin. 

För att vara i linje med Parisavtalet framåt behöver utsläppen minska i genomsnitt med cirka 20 procent per år till och med 2030. Klimatprotokollet behöver därför växla upp kraftigt kommande år.

Mätområde Energi

Totalt på energiområdet har utsläppen minskat med 17 procent under perioden. Största minskningen sker i utsläpp från fjärrvärme samt ånga. Minskningen beror till stor del på energieffektiviseringsåtgärder samt förbättrade emissionsfaktorer för de båda. Till exempel har emissionsfaktorn för fjärrvärme minskat med 11 procent sedan 2021.   

Den faktiska energianvändningen följer i stort samma trend som för utsläppen men i lägre takt. Totalt har energianvändningen minskat med fem procent. Även här står fjärrvärme och ånga för den största minskningen.  En minskning i energianvändning syns också inom tillverkning och produktion, samtidigt som den rapporterade mängden varor och gods ökar.

Tabell 3: Växthusgasutsläpp per energislag. I nätverkets uppföljning av utsläpp från energianvändning används utsläppsfaktorer baserade på den totala produktionen i respektive energinät s.k. ”location-based method” i GHG-protokollet. Det innebär att lägre utsläppsfaktorer baserat på ursprungsmärkning av energi inte tillgodoräknas utan den faktiska utsläppsfaktorn för hela nätet används. 

Installerad effekt av solel har ökat markant under perioden, från 7 780 till 12 920 kW. Det är en ökning på 60 procent. Den egen- producerade elen hos medlemmar utgör dock fortfarande bara 3,4 procent av den totala elanvändningen. För enskilda medlemmar är andelen dock betydlig högre.

Mätområde Transporter 

Tabell 4: Växthusgasutsläpp för transporter, uppdelat på egna och upphandlade transporter.

Utsläpp från medlemmars transporter har minskat för samtliga transportslag under perioden, totalt med 15 procent. I kategorin ingår utsläpp från egna lätta och egna tunga lastbilar, arbetsmaskiner och upphandlade transporter. Framför allt syns en skillnad bland medlemmars egna transporter. Detta beror till stor del på en ökad användning av förnybara drivmedel. 

Den totala andelen förnybar energi för medlemmarnas egna lätta lastbilar 2023 var 82 procent. Motsvarande siffra för egna tunga lastbilar var 96 procent. 

Under perioden har fler medlemmar än tidigare rapporterat in sina upphandlade transporter, som nu utgör de klart största utsläppen inom kategorin. Utsläppen bedöms dock vara ännu högre då flera medlemmar fortfarande saknar sammanställning av upphandlade transporter. 

Tabell 5: Växthusgasutsläpp för egna transporter. Inkluderar egna lätta lastbilar, egna tunga lastbilar samt arbetsmaskiner.

Mätområde resor

I kategorin resor ingår utsläpp från persontransporter, tjänsteresor och arbetspendling. Utsläppen från kategorin har ökat med 29 procent under perioden, vilket beror på en ökad mängd tjänsteresor med flyg. Framför allt ökar utsläppen från utrikesresor. Den kraftiga ökningen bedöms bero på att utsläppen från resor var låga under 2021 med anledning av covid-19 pandemin.

För persontransporter har utsläppen däremot minskat tydligt under perioden. Den totala andelen förnybar energi för medlemmarnas egna personbilar uppgick under 2023 till 61 procent.

Tabell 6: Växthusgasutsläpp område, resor. Uppdelat på personbilar, inrikesresor och utrikesresor.

Mätområde övrigt

Inom området övrigt syns på totalen en minskning på två procent. I kategorin redovisas både scope 1 och scope 3 utsläpp som inte fångas i de andra kategorierna. Exempel på utsläpp som ingår i scope 1 är användning av anestesigaser och lustgas. Exempel på andra utsläpp i denna kategori är metanutsläpp från biogasproduktion och reningsverket.

Utsläpp i scope 3 som ingår i kategorin kommer till stor del från inköp, så som produktionsmaterial, IT-utrustning, och cement. Även andra indirekta utsläpp finns i kategorin, från exempelvis avfall och kemikalier.

Det är svårt att göra en närmare analys av utvecklingen i denna kategori eftersom utsläppstyperna varierar kraftigt samt beror på hur stor kartläggning av sina indirekta utsläpp medlemmarna genomfört och rapporterat. Dock går det att se att mängden kategorier och andelen kartlagda indirekta utsläpp har ökat under hela perioden.

Utsläpp från byggnation och anläggning

Att rapportera utsläpp från byggnation och anläggning har inkluderats för första gången i uppföljningen under perioden. Redovisningen bygger på den gemensamma metod som tagits fram inom nätverket (se sida 10). I de totala utsläppen för nätverket är dock inte byggnation och anläggning inkluderat då beräkningsmetodiken färdigställdes under 2023 och ännu inte implementerats fullt ut.

Arbete i fokus- och arbetsgrupper

Det tematiska arbetet i Uppsala klimatprotokoll sker i större fokusgrupper. Respektive fokusgrupp syftar till att stärka samarbete, lärande, inspiration, nätverkande och erfarenhetsutbyte. Arbetsgrupper bildas för fördjupning i specifika frågor inom fokusgrupperna, eller andra särskilda satsningar. Fokus- och arbetsgrupper leds av medlemmar.

Under perioden har en omstrukturering bland fokus- och arbetsgrupper skett. Tre större fokusområden har fastställts och resulterat i fokusgrupperna klimatneutral byggnation och anläggning, transportomställning samt energiomställning.

Under perioden har även Fokusgrupp Hållbara godstransporter och Fokusgrupp Jakten på plasten funnits. Utöver fokusgrupperna har totalt 10 arbetsgrupper varit aktiva.

Fokusgrupp Klimatneutral byggnation och anläggning 

Fokusgrupp Klimatneutral Byggnation och Anläggning träffas för erfarenhetsutbyte, kunskapsuppbyggnad och samverkan för minskad klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn. 

Fokusgruppsträffar under perioden: 11

Under perioden har fokusgruppen breddat sin inriktning, från ett smalare fokus på byggmaterial till att omfatta hela spannet av klimatneutral byggnation och anläggning. Workshopar och diskussioner har ägt rum på flera olika teman, bland annat cirkulära materialflöden, klimatarbete i renoveringar och att bygga hus med låg klimatpåverkan till låg kostnad.

En stor del av arbetet på området klimatneutral byggnation och anläggning har drivits i arbetsgrupper med olika inriktning:

• Betong
• Bygga mer i trä
• Byggplast
• Byggåterbruk
• Klimatberäkningar

Exempel på arbetsgruppsarbete

Klimatberäkningar

Under perioden har en arbetsgrupp tittat på hur medlemmar ska beräkna och rapportera klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt. Metoden fastslogs under 2023 tillsammans med framtagna gränsvärden för byggnader och fastställd minskningstakt för anläggningsprojekt. Gränsvärdena och minskningstakten är uppdaterad i Klimatprotokollets klimatutmaning D.4. Arbetet har visat på hur medlemmar kan ligga steget före de nationella lagkraven och bidra med utveckling i branschen.

Träbyggnation och betong

Vilka är de faktiska utmaningarna med träbyggnation kopplat till akustik och fukt? Hur ser tillgången på trä ut i framtiden? Att öka kunskapen om träbyggnation brett inom branschen har varit ett mål för Klimatprotokollets arbetsgrupp för just ökad träbyggnad. Arbetsgruppen arrangerade under perioden två externa seminarier fyllda med inspiration och diskussion.

Även arbetsgruppen med fokus på betong arrangerade ett externt seminarium, på temat betongens plats i klimatomställningen.

Återbruk

Under perioden har arbetsgruppen för byggåterbruk fortsatt sitt arbete i Klimatprotokollet. Bland annat har gruppen identifierat en lokal aktörskedja för återbruk, arrangerat ett återbruksevent i Ulleråker samt skickat in en ansökan för externfinansiering för att starta upp en marknad lokalt i Uppsala. 

Klimatprotokollet har under perioden också samverkat som lokalt kluster till CCBuild – centrum för cirkulärt byggande. 

Exempel på beviljade projektmedel under perioden

Klimatpåverkan från markarbeten och markförstärkning

NCC, Bjerking, JM m.fl. beviljades under perioden pengar från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond för att undersöka hur markarbeten vid husbyggnation påverkar klimatet. Syftet är att ta fram användbara schablonvärden då detta saknas i dagsläget. När perioden avslutas är projektet fortfarande pågående – fortsättning följer!

Klimatsmart planering vid utveckling av nya bostadskvarter

Bjerking, Krook & Tjäder, S:t Eriks, SLU/STUNS, Sport- och rekreationsfastigheter samt White Arkitekter tog med hjälp av finansiering från Arkus fram ett kunskapsunderlag om vilka planeringstrategier som leder till lägst utsläpp. Projektet bedömde klimatpåverkan per capita istället för boyta vilket gav nya perspektiv.

Fokusgruppen har under perioden letts av representanter från medlemmarna Uppsalahem, Sweco, NCC och Uppsala kommun. Arbetsgrupperna har letts av representanter från Bjerking, NCC, Uppsala kommun och Krook & Tjäder.

Fokusgrupp Energiomställning

I Fokusgrupp Energiomställning samverkar medlemmar för att minska Uppsalas utsläpp av växthusgaser från energianvändning och för att driva på omställningen till ett förnybart och flexibelt energisystem. 

Fokusgruppsträffar under perioden: 12

Fokusgruppen har arbetat brett med energisystemet ur olika perspektiv under perioden. En stor del av fokusgruppens arbete har utgått från klimatutmaningarna som fokuserat på energieffektivisering, förnybar elproduktion och samarbete över energisystemgränser.

Vidare under perioden har gruppen bland annat diskuterat och utbytt erfarenheter kring olika tekniker för kolinlagring, produktion och lagring av vätgas och hur vi i större utsträckning nyttjar spillvärme i vårt energisystem. Även effektfrågan har fortsatt vara ett återkommande tema för gruppen.

Nytt för perioden är att gästvärdskap införts på träffarna för att lyfta upp olika medlemmars framsteg och involvera fler i planeringen. Under perioden har gruppen vuxit både i antal deltagare och i omfång på frågor som hanterats. Exempelvis har arbetet med att minska den fossila platsen i avfallet fångats i fokusgruppens område, något som tidigare legat i en egen fokusgrupp.

Exempel på arbetsgruppsarbete 

Mätdata och digitalisering

Ett behov av att utbyta erfarenheter kring vad och varför vi mäter låg till grund för uppstarten av arbetsgruppen Mätdata och digitalisering. Gruppen har under perioden träffats för att diskutera frågor som nyckeltal vid uppföljning samt mätvärden för elanvändning, elproduktion, fjärrvärme och fjärrkyla. Bland annat arrangerades två dialogträffar med el- och fjärrvärmeleverantörer.

Plastupphandling

Upphandling är ett viktigt verktyg för att påverka hur vi använder plastprodukter. Arbetsgruppen för plastupphandling tittade under perioden tillsammans på riktlinjer och kravställning för att minska fossila plastprodukter och utsläppen som genereras när de bränns.

Jakten på plasten

Jakten på plasten var en egen fokusgrupp under 2021–2022. Träffar arrangerades på olika teman som plaståtervinning ur olika perspektiv, återvinning av plast som inte är förpackningar, produktbyten och optimering, kemisk plaståtervinning samt frigolithantering.

Fokusgruppen har under perioden letts av representanter från medlemmarna Uppsala kommun och Sweco. Arbetsgrupperna har letts av representanter från Region Uppsala, Uppsala universitet och Uppsala kommun. 

Fokusgrupp Transportomställning

I Fokusgrupp Transportomställning samverkar och inspirerar medlemmar varandra för att minska utsläpp från transporter och resor. 

Fokusgruppsträffar under perioden: Fokusgrupp Hållbara godstransporter: 9
Fokusgrupp Transportomställning: 2

Fokusgrupp Transportomställning är ny för perioden. Att samla samverkan kopplat till transportfrågor och mobilitet under en större fokusgrupp var en omstrukturering av tidigare arbete som varit avgränsat till godstransporter under större delen av perioden.

Innan uppstart tittade en utredning på hur gruppen skulle formeras och inriktas för att nå mest effekt. Vid gruppens uppstartsmöte landade medlemmar i att prioriterade områden skulle vara samlastning och innovativa logistiklösningar, upphandlingskrav och nya sätt att tänka kring mobilitet.

Fokusgrupp Hållbara godstransporter

Inom ramen för den tidigare Fokusgruppen Hållbara godstransporter diskuterades under perioden bland annat elektrifiering av tunga fordon, tillgång och efterfrågan på förnybara drivmedel och vätgassatsningar. Att arbeta på flera håll i omställningen av transportsektorn med olika typer av drivmedel och fordon samt också effektivisering av transporterna, var en återkommande diskussionspunkt för gruppen.

Fokusgruppen har under perioden letts av representanter från medlemmarna Biodriv Öst, Ramboll och Uppsala kommun.

Fristående arbetsgrupper

IT

Under perioden har en arbetsgrupp för minskad klimatpåverkan från IT varit aktiv. Klimatprotokollets IT-utmaning har varit fokus för gruppen tillsammans med erfarenhetsutbyte vad gäller hållbar IT-hantering.

Arbetsgruppen har letts av Atea.

Upphandling

Under slutet av perioden startade en ny mötesserie med fokus på klimatkrav i upphandling. Träffarna fokuserade på klimatkrav utifrån olika branschöverskridande teman. Först ut var temat klimatkrav och byggnaders klimatpåverkan, följt av klimatkrav vid upphandling av transporter.

Kommunikationsnätverket 

Klimatprotokollets kommunikationsnätverk är en arbetsgrupp som består av kommunikatörer och kommunikationsintresserade från medlemmar. Gruppen har under perioden arbetat för en mer systematisk kommunikation kring Klimatprotokollets arbete. Gruppen har också utgjort en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte i kommunikationsfrågor mellan intresserade medlemmar.

Arbetsgruppen har letts av Uppsala kommun.

Kommunikation

Klimatprotokollet har under perioden skickat nyhetsbrev till medlemmar fyra gånger per år. Andra kommunikationskanaler som använts är webbplats och LinkedIn.

Klimatprotokollet har under perioden också tagit fram en ny kommunikationsstrategi som ger riktning i var kommunikation kan bidra till störst nytta för Klimatprotokollet och klimatomställningen i Uppsala.

Arbete i branschöverskridande grupper

Under perioden har Uppsala klimatprotokoll genomfört en organisationsutveckling. Syftet med arbetet var att stärka nätverkets genomförandekraft och förtydliga hur Klimatprotokollets organisation fungerar. Samverkan i nätverket har fortsatt skett på olika nivåer och i olika sammanhang.

Klimatstrategiska rådet

Klimatstrategiska rådet är ett rådgivande organ inom Klimatprotokollet med fokus på branschöverskridande samverkan.

Under perioden har flera möten ägnats åt hur medlemmar tagit sig an utmaningen med att kartlägga, beräkna och minska indirekta utsläpp i scope 3. Exempel på andra frågor som rådet tagit sig an under perioden är klimatpsykologi, negativa utsläpp och cirkulära verktyg.

Under perioden har Klimatstrategiska rådets roll stärkts och förtydligats. Forumet har också bytt namn från Klimatgruppen till nuvarande. 

Antal träffar under perioden: 11

Årsmöten

Vid årsmöten fattas beslut om Klimatprotokollets mål och inriktning, samt beslut om processer som påverkar hela nätverket. Årsmöten har under perioden ersatt det som tidigare hette Rundabordsmöten.

Period fem inleddes med signering av klimatavtalet som gällt 2021–2024. Jämfört med tidigare avtal förtydligades kriterierna för medlemskap. Bland annat ställdes högre förväntningar på medlemmarnas förmåga att mäta och minska sin indirekta klimatpåverkan.

Andra beslut som fattats under tillfällena har exempelvis handlat om att skriva upp nätverkets utsläppsmål, besluta om Klimatprotokollets vision och mission och fastställa nätverkets organisationsstruktur.

Antal Rundabordsmöten under perioden: 4
Antal Årsmöten under perioden: 1

Styrgruppen

Klimatprotokollets styrgrupp har ansvar för hur nätverket prioriterar processer och aktiviteter inom ramen för beslut vid årsmötet. Under perioden bytte Styrgruppen namn från det tidigare Samordningsgruppen, för att förtydliga dess roll. Det blev också klart att ordförare i Styrgruppen är Klimatprotokollets klimatledare.

Styrgruppen består en ordförande och åtta ledamöter från medlemsorganisationer som väljs av årsmötet efter förslag från valberedning.

Under perioden har följande organisationer varit representerade i Styrgruppen:

• Atea
• Bjerking
• Klimataktion
• Krook & Tjäder
• Länsstyrelsen Uppsala län
• Region Uppsala
• Sveriges lantbruksuniversitet
• Uppsala kommun
• Uppsala pastorat
• Uppsala vatten och avfall
• Vattenfall Värme

Ett exempel på process som Styrgruppen fastställde under perioden var nätverkets nya medlemsstrategi som sätter riktning för nätverkets medlemsutveckling framåt.

Antal styrgruppsmöten under perioden: 17

Valberedningen har bestått av representanter från NCC, Region Uppsala och Uppsala universitet.

Medlemskansliet

Medlemskansliet har till uppgift att leda, samordna och utveckla nätverket på ett övergripande plan. Under perioden bytte funktionen namn från processledningen till medlemskansliet. Kansliet har bestått av tre processledare med olika ansvarsområden samt stöd från ordförande i styrgrupp.

Klimatutmaningar

Under period fem har Klimatprotokollet fortsatt arbeta med klimatutmaningar som verktyg för att påskynda klimatomställningen. Att anta de utmaningar som är mest relevanta för att minska sin organisations klimatpåverkan har varit ett medlemskriterium under perioden. Vidare har klimatutmaningarna varit ett viktigt verktyg i fokusgruppernas arbete.

Totalt har 22 utmaningar funnits under perioden uppdelat på fem områden:

• Energi
• Transporter och arbetsmaskiner
• Resor
• Byggnation och anläggning
• Övriga indirekta utsläpp

Uppföljning av klimatutmaningarna har gjorts i samband med ordinarie utsläppsrapportering. Viss överlappning finns med uppföljningen i bokslutets första del. En mer heltäckande analys av inrapporterade resultat vad gäller utmaningarna görs separat.

Kontakt:

klimatprotokoll@uppsala.se