Klimatberäkningar inom byggnation och anläggning – hur gör vi?
I Klimatprotokollet finns en arbetsgrupp som tittar på hur medlemmar ska beräkna och rapportera klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt. Resultatet från arbetsgruppens inledande arbete är nu färdigt och fastställer förslag på hur medlemmar kan ligga steget före de nationella lagkraven och bidra till utveckling i branschen.
Sedan 1 januari 2022 finns krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Lagkravet innebär att byggherrar ska redovisa vilken klimatpåverkan en ny byggnad har. Gränsvärden för maximal klimatpåverkan väntas träda i kraft tidigast år 2025. Här arbetar Klimatprotokollets medlemmar på att gå före i utvecklingen.
Fastställd metod
Sedan ett år tillbaka har en arbetsgrupp inom Fokusgrupp Klimatneutral byggnation och anläggning arbetat med en utredning för att fastställa en gemensam metod för klimatberäkningar. Metoden är nu klar, tillsammans med framtagna gränsvärden för byggnader och fastställd minskningstakt för anläggningsprojekt. Gränsvärdena och minskningstakten är uppdaterad i Klimatprotokollets klimatutmaning D.4.
- Flera projekt och medlemmar är redan duktiga på att genomföra klimatåtgärder men vi behöver en gemensam metod för hur de beräknas för att säkerställa jämförbarhet och måluppfyllnad – säger Lovisa Lingfors, processledare för Uppsala klimatprotokoll och ansvarig för nätverkets klimatuppföljning.
Bild: till vänster, Karin Lindeberg konsult på Bjerking. Till höger, Lovisa Lingfors, processledare för Uppsala klimatprotokoll.
Avstamp i befintliga metoder
En utgångspunkt i arbetet har varit att ta fasta på befintliga metoder och ligga i linje med förväntad utveckling av lagen om klimatdeklaration för byggnader. Detta för att möjliggöra jämförbarhet både inom Klimatprotokollet och med andra lokala initiativ. En annan utgångspunkt är att metoden ska omfatta renovering och tillbyggnadsprojekt och inte bara nyproduktion.
Vad gäller klimatberäkning av anläggningsprojekt finns i dagsläget inga lagkrav eller referensvärden att sätta gränsvärden utifrån. För Klimatprotokollets redovisning är i stället utgångspunkten att för större anläggningsprojekt redovisa klimatpåverkan med hjälp av Upphandlingsmyndighetens beräkningsanvisningar. Utgångspunkten är att redovisa hela projektets klimatpåverkan, samt förbättring jämfört med utgångsläge.
Ökad minskningstakt
- Det känns bra att ha detta på plats nu så att vi kan lägga fullt fokus på det som faktiskt betyder något; att minska utsläppen. Vi behöver öka takten i klimatomställningen och har därför landat i gränsvärden som går före den nationella färdplanen för bygg- och anläggningssektorn. Nu är det dags för medlemmarna att anta utmaningen och visa att det går! Säger Karin Lindeberg, konsult på Bjerking och projektledare för arbetet med gränsvärden inom Klimatprotokollet.
Ta del av klimatutmaning D.4 i sin helhet (PDF, 165 KB)
Ta del av gränsvärden och metoden i sin helhet (PDF, 416 KB)
OBS – tabellerna i dokumenten är inte fullt tillgänglighetsanpassade. Kontakta medlemskansliet om du behöver ta del av informationen i dokumenten på annat sätt.
Kontakt:
Lovisa Lingfors, processledare Uppsala klimatprotokoll
Karin Lindeberg, konsult Bjerking
