Klimatbokslut period IV: 2018-2021

Läs hela klimatbokslutet för perioden 2018-2021 i pdf-format (PDF, 430 KB)

(filen är ej tillgänglighetsanpassad – men allt innehåll finns att läsa direkt på den här webbsidan).

Om klimatbokslutet:

Klimatprotokollets medlemmar rapporterar årligen sin energianvändning och sina utsläpp av växthusgaser i verktyget Position Green. Det gemensamma resultatet presenteras i detta bokslut.

Bokslutet avser protokollsperiod IV – d.v.s. hösten 2018 – våren 2021. 2017 utgör basår, 2020 utgör målår. Klimatbokslutet innehåller också en sammanfattning över vad som skett i Klimatprotokollets fokus- och arbetsgrupper under perioden.

Innehållsförteckning:

1. Inledning

2. Minskade klimatutsläpp 2018-2020

• Fördjupning: Energi
• Fördjupning: Transporter
• Fördjupning: Resor
• Fördjupning: Övriga utsläpp
• Annan uppföljning

3. Arbete i Fokus- och arbetsgrupper

• Energi
• Hållbar stadsdelsutveckling
• Byggmaterialval
• Hållbara godstransporter
• Andra samverkansområden

Bilaga: Klimatprotokolles organisation och verksamhet under perioden.

1. Inledning

Vi i Processledningen är glada över att kunna presentera klimatbokslutet för Uppsala klimatprotokolls fjärde period!

En märklig period minst sagt, där mycket ställts på ända på grund av Covid-19 pandemin. Från Processledningens håll kan vi konstatera att ni medlemmar inte lät omständigheterna stå i vägen för ert klimatengagemang – nätverket ställde om och när detta bokslut skrivs har vi endast träffats på skärm under femton månaders tid. Digitala Fokusgruppsgruppsträffar, Rundabordsmöten, Klimatgruppsmöten och Samordningsgruppsmöten har arrangerats löpande vilket möjliggjort fortsatt samverkan.

En viktig förändring under perioden har varit skiftet Klimatprotokollet gjort vad gäller målsättning för minskade klimatutsläpp. Från att tidigare ha satt mål utifrån vad vi uppskattat är möjligt att klara – till att sätta de mål vi måste klara för att ligga i linje med Parisavtalet. Målsättningen för perioden sattes därför till att minska de samlade utsläppen med 10-14 procent per år till 2020, för att sedan växla upp och ligga på 14 procent per år till och med 2030 (en stor ambitionshöjning då vi under senaste perioden minskade utsläppen med cirka fem procent årligen!).

Uppnåddes målet under protokollsperiod IV? Nästan! Sedan 2017 har utsläppen minskat med 26 procent. Vilka insatser som bidrog till utsläppsminskningarna finns sammanfattat i bokslutet nedan.

Vidare finns flera höjdpunkter att lyfta från protokollsperioden. Rundabordsmötet där vi uppmärksammande att Klimatprotokollet fyllde 10 år som nätverk är ett exempel. Därtill har Klimatprotokollet fortsatt växa och totalt har vi välkomnat tolv nya medlemmar – nu är vi 42 aktörer. Flera fokusgrupper har bildat nya arbetsgrupper som fördjupat samarbetet inom ett visst område. En ny Klimatfärdplan är under framtagande och väntas bli klar i höst. Externfinansierade projekt som Klimateffektiv plastupphandling och Klimatprofilering av restauranger har gått i mål. Klimatprotokollet har blivit partner till initiativet 1.5 Business Playbook. Arbetet med att utmana varandra i klimatutmaningar för att öka takten i omställningen har fortsatt.

Men trots det ligger det mesta av arbetet framför oss och klimatomställningen är en resa som bara börjat. Arbetet i Klimatprotokollet fortsätter i nästa treårsperiod som börjar hösten 2021 – mot ett fossilfritt Uppsala 2030, och ett Klimatpositivt Uppsala 2050.

Tillsammans når vi lägre!

/ Processledningen för Uppsala klimatprotokoll, maj 2021

2. Minskade klimatutsläpp 2018-2020

Under protokollsperiod IV har Klimatprotokollets medlemmar minskat de gemensamma utsläppen av växthusgaser med 26 procent. Resultatet ligger nära nätverkets målsättning, att under perioden minska utsläppen med 10-14 procent per år för att ligga i linje med Parisavtalets åtagande.

Bild: Växthusgaser totalt (graddagskorrigerat)

Utsläppen per år under perioden varierade jämfört med 2017, som utgör basår för sammanställningen. 2017 var de inrapporterade utsläppen 262 tusen ton CO2e. Under 2018 ökade utsläppen med 11 procent jämfört med basåret för att sedan under 2019 minska med 3 procent. 2020 uppgick de inrapporterade utsläppen till 194 tusen ton CO2e, det vill säga en minskning med 26 procent jämfört med 2017 års nivåer. 

Bild: Växthusgaser per mätområde (graddagskorrigerat)

Minskningen beror till största del på minskade utsläpp inom energiområdet, där minskade utsläpp från fjärrvärme är största posten. Vattenfall – som är Uppsalas producent av fjärrvärme – har under perioden fasat ut torv och fossila bränslen i produktionen. Hälften av uppnådda utsläppsminskningar under perioden beror på detta. Även covid-19 pandemin har haft en betydande påverkan för utsläppsminskningarna, då utsläppen från resor under 2020 var mycket låga och minskade med 20 tusen ton CO2e jämfört med basåret.

Fördjupning: Energi 

Bild: Växthusgasutsläpp per energislag (graddagskorrigerat) 

Utsläpp från medlemmars energianvändning har minskat med 20 procent under perioden. Den stora minskningen är som tidigare beskrivit kopplat till fjärrvärmen, där utsläppen minskade med 37 procent. Siffrorna är graddagskorrigerade, det vill säga korrigerade för temperaturväxlingar mellan åren. 2020 var ett varmt år, vilket innebär att de faktiska utsläppen under året var ännu lägre. Även utsläpp från elanvändning har minskat, med 16 procent. Utsläpp från ånga och kyla har istället ökat med 18 respektive 20 procent under perioden.

Förändringen i utsläpp är framförallt relaterad till ändrade emissionsfaktorer för respektive energislag, och endast i mindre utsträckning till minskad energianvändning. 

Energianvändning

Bild: Energianvändning per energislag (graddagskorrigerat)

Den totala energianvändningen har under perioden varit förhållandevis konstant, från 982 GWh år 2017 till 996 GWh år 2020, vilket ger en ökning på 1 procent.

Energianvändning kopplat till fastigheter har ökat med 3 procent under perioden och uppgick år 2020 till 741 GWh. Den totala fastighetsytan har dock ökat, och energianvändningen per yta är relativt konstant, totalt ca 185 kWh/m2 atemp.

Energianvändning kopplat till tillverkning och produktion har minskat med 2 procent, och uppgick år 2020 till 232 GWh. I kategorin övrigt är de stora posterna markvärme och gatubelysning, och energianvändningen här har minskat med 4 procent.

Bild: Energianvändning per område (graddagskorrigerat)

Ökad andel förnybart

Användningen av grön fjärrvärme har mer än fördubblats under perioden, från 91 GWh år 2017 till 196 GWh år 2020. Med grön fjärrvärme avses Vattenfalls produkt för koldioxidneutral/klimatneutral fjärrvärme. Även användandet av grön fjärrkyla ökade markant – från 1,7 GWh år 2017 till 5,1 GWh år 2020.

Den egna produktionen av solel har också ökat kraftigt. Den installerade effekten ökade från 1,5 MW år 2017 till 6,3 MW år 2020*. Detta att jämföra med utvecklingen i Uppsala i stort, från 7 MW år 2017 till 25,5 MW år 2020. En stor del av ökningen är tack vare installationer på fastigheter tillhörande Akademiska hus, Vasakronan, Uppsala kommun och Akademiska sjukhuset. Den producerade mängden solel har ökat från 1,4 GWh till 4,4 GWh vid periodslut. Egenproducerad solel utgör dock fortfarande endast en liten del av den totala elanvändningen, drygt 1 procent.

Bild: Installerad effekt solenergi (kW)

* Avser medlemmar som valt att rapportera uppgifter över installerad solenergi. Totala siffran är sannolikt högre.

Fördjupning: Transporter

Bild: Växthusgasutsläpp per transportslag  

Området omfattar utsläpp från egna och inköpta transporter (lastbilar och bussar), samt arbetsmaskiner. Under perioden har utsläppen från transporter minskat kontinuerligt, och landar år 2020 på knappt 14 tusen ton CO2e, motsvarande 14 procent minskning mot 2017. En ökad andel förnybart bränsle syns i egna transporter. I upphandlade transporter är ökningen inte lika tydlig. Utsläppen från upphandlade och andra indirekta transporter bedöms också vara högre än de som redovisas, då flera medlemmar saknar uppföljning på dessa. Upphandlade flygtransporter redovisas inte här, utan under Övriga utsläpp.

Fördjupning: Resor 

Bild: Växthusgasutsläpp per område

Området innefattar inrikes och utrikes resor i tjänsten med egna tjänstebilar, flyg, båt och tåg, samt arbetspendling. Utsläppen på området har under perioden minskat kraftigt, från 31 tusen ton CO2e till 11 tusen ton, det vill säga en minskning med 65 procent. Covid-19 pandemin och dess effekter på minskat flygresande är anledningen till den stora minskningen under 2020. Under 2018 och 2019 minskade utsläppen från resor i mindre omfattning.  Fortfarande är det få medlemmar som rapporterar arbetspendling, och dessa redovisas därför inte i grafen.

Fördjupning: Övriga utsläpp

Under området Övriga utsläpp redovisas både direkta utsläpp (scope 1) och indirekta utsläpp (scope 3) som inte fångas i övriga kategorier.

Under direkta utsläpp ingår icke-energirelaterade utsläpp från till exempel användning av köldmedia, lustgas och anestesigaser.

Övriga indirekta utsläpp omfattar utsläpp från inköp av till exempel plast, IT-utrustning, livsmedel och hotellnätter. Det omfattar också utsläpp från råvaror och cementproduktion, handelsgödsel samt utsläpp från bränsleframställning och bränsletransporter i fjärrvärmeproduktionen. Även inköpta flygtransporter ingår här, då endast väg-transporter redovisas under Transporter.

Flera medlemmar har under perioden genomfört kartläggning över sina mest betydande indirekta utsläpp, samt gjort en handlingsplan för att minska dessa. Jämfört med tidigare perioder har Klimatprotokollets medlemmar rapporterat in fler indirekta utsläpp under 2020, men eftersom mätvärden endast finns för senare år går det inte att utläsa någon minskning än (I de fall mätvärden endast finns för år 2020 har samma uppgifter lagts in för tidigare år, för att göra åren jämförbara). 

De övriga utsläppen som fångats har under perioden minskat från 72 tusen ton år 2017 till 56 tusen ton år 2020. Minskningen utgörs till största del av minskade indirekta utsläpp från bränslehantering och bränsletransporter inom fjärrvärmeproduktionen.

Annan uppföljning

Byggnation

Utsläpp från byggnation är ett utvecklingsområde för uppföljning inom Klimatprotokollet. I dagsläget rapporteras inte siffror på utsläpp från byggnation i Position Green.  Viss uppföljning görs genom klimatutmaningarna på området.

Klimatutmaningar 

Inför period IV tog Klimatprotokollets medlemmar gemensamt fram 30 klimatutmaningar, på fem olika områden: Energi, Transporter & Arbetsmaskiner, Resor, Byggnation & Anläggning samt Övriga indirekta utsläpp. Syftet med utmaningarna är att utgöra verktyg för att påskynda klimatomställningen.

Uppföljning av klimatutmaningarna har gjorts i samband med uppföljning av växthusgasutsläpp och energianvändning och viss överlappning finns i uppföljningen ovan. En mer heltäckande analys av inrapporterade resultat vad gäller utmaningarna görs separat.

3. Arbete i Fokus- och arbetsgrupper

Praktiskt och konkret arbete i Uppsala klimatprotokoll sker i olika fokus- och arbetsgrupper. Grupperna bildas utifrån medlemmars intresse och behov, och antalet grupper har varierat under perioden utifrån efterfrågan och engagemang. Medlemmar har ansvarat gemensamt för att ta ledarskap för grupperna, med stöd av Processledningen.

Vid periodslut har Klimatprotokollet fyra fokusgrupper och ett flertal arbetsgrupper. Arbetsgrupperna finns som fördjupningsområde inom fokusgrupperna, eller inom andra specifika områden.

Fokusgrupp Energi

Fokusgrupp Energi samverkar för att sänka Uppsalas utsläpp av växthusgaser genom minskad energianvändning, ökad effektflexibilitet samt för driva på utvecklingen mot förnybara energislag. Fokus ligger på att inspirera varandra till att genomföra åtgärder för att nå energi- och effektbesparingar som annars inte skulle blivit av och som gagnar Uppsalas energisystem.

Under period IV har Fokusgruppen breddat sitt arbete till att ta ett helhetsgrepp om systemfrågor och framtidens energisystem. Diskussioner om exempelvis lokalt producerad vätgas, innovativa sätt att utnyttja likstömsnät och workshop på temat ”framtidens energisystem i en klimatpositiv stad” har funnits med på agendan. Inför period IV slogs även Fokusgrupp Energi ihop med den tidigare Fokusgrupp Sol. Solenergi har på olika sätt lyfts löpande på fokusgruppsträffar under perioden, exempelvis genom omvärldsbevakningar från STUNS.

Fokusgruppen har under perioden konsekvent arbetat med erfarenhetsutbyte mellan medlemmar för att få till stånd nya samarbete över aktör- och systemgränser. Gruppen har exempelvis följt projekt Coordinet*, där flera medlemmar deltagit. Gruppen har också utgjort en plattform för inbjudningar till flera forsknings- och pilotprojekt.

Fokusgruppsledare under perioden var Kristina Starborg (Uppsala kommun), Linnéa Nedar, (Uppsala kommun) och Marcus Nystrand (Region Uppsala).

*CoordiNet är ett EU-finansierat innovationsprojekt och en lokal effektmarknad där elanvändare får betalt för att minska sin elanvändning eller öka sin elproduktion när elnätet behöver det. Det kan handla om till exempel värmepumpar, energilager eller reservkraft. Flera av Klimatprotokollets medlemmar är med och deltar i effektmarknaden - Cytiva, Fresenius-Kabi, Uppsalahem, Region Uppsala och Vattenfall Värme.

Fokusgrupp Hållbar stadsdelsutveckling

Fokusgrupp Hållbar stadsdelsutveckling är en grupp med brett engagemang där deltagarna kommer från flera olika samhällssektorer och branscher. Fokus för gruppen ligger framförallt på erfarenhetsutbyte och samverkan inom områdesvis stadsutveckling.

Inledningsvis under period IV fördjupande gruppen arbetet med ekosystemtjänster. Under hösten 2019 genomfördes en ekosystemtjänststafett, där gruppen tillsammans analyserade ekosystemtjänster på specifika platser hos tre medlemmar: Gamla kyrkogården hos Uppsala pastorat, området Arkitekten hos Uppsalahem och grönytan vid Evolutionsbiologiskt centrum hos Uppsala universitet och Akademiska hus. Utöver analyserna låg fokus på nya lösningar för att gynna gröna system i staden samt värdering av ekosystemtjänster.

Gruppen har under perioden vidare haft flera workshopar med fokus på olika stadsutvecklingsprojekt i Uppsala. Bland annat besökte gruppen gemensamt Tallstråket - en del av Ulleåkersprojektet – och diskuterade hur området kan utvecklas för att stödja ett klimatpositivt Uppsala. Gruppen har också följt processerna och gett inspel på utvecklingen i de sydöstra stadsdelarna med fokus på Bergsbrunna samt utvecklingen i Rosendal.

Fokusgruppsledare under perioden var Elin Stening (Uppsala kommun), Lars Johansson (STUNS) och Ingrid Nilsén Boklund (Ramboll).

Exempel projektsamarbete: Klimatsmart planering vid utveckling av nya bostadskvarter - fallstudier och framtagande av strategier

Tillsammans med ClimateView genomförde Fokusgruppen under våren 2020 flera workshops i syfte att identifiera projektmål för klimatpositiv stadsutveckling. En av idéerna resulterade i en projektansökan till stiftelsen Arkus, som beviljade medel för projektet ”Klimatsmart planering vid utveckling av nya bostadskvarter - fallstudier och framtagande av strategier”.

Bakom projektet står medlemmarna Krook & Tjäder, Bjerking, White, Sportfastigheter, STUNS/SLU och St:Eriks. Genom jämförande analyser på stadsdels/kvartersnivå hoppas projektet kunna formulera ett kunskapsunderlag för att identifiera vilka planeringstrategier som leder till lägst klimatpåverkan per capita i framtida bostadsområden. Fortsättning följer i nästa protokollsperiod!

Fokusgrupp Byggmaterialval

Fokusgrupp Byggmaterialval träffas för erfarenhetsutbyte, kunskapsuppbyggnad och samverkan rörande materialval inom byggsektorn. Fokus ligger på att minska klimatpåverkan från betong och stål samt att bygga mer i trä. En viktig fråga för gruppen är vidare att hitta metoder för att bättre och på ett likvärdigt sätt mäta utsläppen av växthusgaser i hela byggprocessen.

Flera medlemmar är ledande inom sina respektive områden och gruppen har under perioden följt flera projekt i framkant. Ett exempel är bygget av Magasin X, som är Sveriges hittills största kontorshus med stomme helt byggd i trä. Gruppen har vidare tagit del av Bjerkings projekt där de arbetat fram LCA för de vanligaste byggnadstyperna i Uppsala.

Under perioden har gruppen också diskuterat frågor som plast i byggmaterial, klimatkrav i upphandling och återanvändning av schaktmassor.

Fokusgruppen har under perioden startat upp flera arbetsgrupper för att fördjupa samverkan inom vissa områden, exempelvis finns Arbetsgruppen för cirkulära materialflöden, Arbetsgruppen för träbyggnation och Arbetsgruppen för betong och stål.

Fokusgruppsledare under perioden var Anna Sporre (NCC), Tabita Gröndal (Sweco) och Åsa Pallin (Uppsalahem).

Exempel projektsamarbete: Återbruk Uppsala

I arbetsgruppen ’Cirkulära materialflöden’ togs under perioden ett första initiativ mot att skapa en lokal marknad för återbrukat byggmaterial. Initialt gjordes en förstudie som kartlade Uppsalas förutsättningar, men också de vägval som finns vid en etablering av en marknad som ska återbruka byggmaterial i industriella volymer. Fortsättning följer i nästa protokollsperiod!

Fokusgrupp Hållbara godstransporter

Fokusgrupp Hållbara godstransporter arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser från medlemmarnas transporter av gods. Detta sker genom informationsspridning, utbyte av goda exempel och genom att inspirera varandra till att genomföra åtgärder tillsammans.

En återkommande punkt på agendan under perioden har varit omvärlds- bevakning, där senaste informationen och statistiken om förnybara bränslen samt fordon presenterats och diskuterats under ledning av Biodriv Öst. Gruppen har också löpande diskuterat miljökrav i upphandling. Exempelvis genomförde gruppen en längre workshop utifrån ett fiktivt case med olika scenarion, där deltagarna diskuterade vilka miljökrav på fordon som är uppnåeliga, vilka krav som bör ställas och vilka krav som är mest utmanande.

Gruppen har under perioden också lagt vikt vid erfarenhets- och informations-utbyte ur ett brett perspektiv. Goda exempel kopplat till elektrifiering av arbetsmaskiner har lyfts, såväl som nyheter kopplat till miljözoner i Uppsalas innerstad.

Nytt för perioden är att Fokusgruppen startat upp flera arbetsgrupper som arbetat riktat mot frågor kopplat till specifika teman, exempelvis upphandlingsriktlinjer samt samordnad varulogistik.

Fokusgruppsledare under perioden var Martin Ahrne (Biodriv Öst), Felix Ek (Biodriv Öst), Karolin Adamsson (Uppsala kommun) samt Martina Hedström (Uppsala kommun).

Andra samverkansområden

Kommunikationsnätverket

Kommunikationsnätverket startade under 2020 efter att medlemmar efterfrågat ett bättre samarbete kring kommunikations- frågan och hur Klimatprotokollet syns externt.

Under andra hälften av perioden träffades nätverket flertalet gånger. Bland annat togs en gemensam uppdragsbeskrivning fram, som fastställde nätverkets mål och syfte.

Sammankallande för nätverket under perioden var Therese Fernberg (Uppsala kommun).

Jakten på plasten

Klimatprotokollet hade fram till 2019 Fokusgruppen Jakten på plasten. Fokusgruppen följde framför allt det externfinansierade projektet ”Klimateffektiv platsupphandling”. I projektet agerade medlemmar i tillsammans för att minska plastens klimatpåverkan. Fokus låg på att förändra upphandlingskriterier för att på så sätt påverka leverantörerna att utöka sitt utbud av återvunnen och förnybar plast.

Flera verktyg och vägledningar finns producerade som syftar till att underlätta i arbetet med att minska klimatpåverkan från plast – se klimatprotokollets webbplats. Deltog i projektet gjorde medlemmarna Fresenius-Kabi, Uppsala universitet, SLU, Region Uppsala, Uppsala pastorat, Uppsala kommun och Vattenfall Värme AB.

Fokusgruppsledare var Anna Hilding och Mia Carlevi (Uppsala kommun).

Hållbart resande

Den tidigare fokusgruppen för Hållbart resande har under perioden bytt arbetssätt, från att ha varit en bredare Fokusgrupp till att arbeta mer i riktande projekt eller insatser.

Under perioden togs exempelvis en resvaneundersökning fram, för att underlätta arbetet med klimatutmaningarna kopplat till arbetspendling och tjänsteresor. Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur anställda hos de medlemmar som deltog tog sig till och från arbetet samt hur de reser inom tjänsten, och på så sätt identifiera åtgärder med mest effekt.

Fokusgruppsledare var Emma Henning (Uppsala kommun), Ingrid Lembke von Schéele (Uppsala kommun) och Lina Brynö (Region Uppsala).

Mat & klimat

Under perioden 2018-2020 arbetade Fokusgruppen Mat och klimat för att minska matens miljö- och klimatpåverkan. Gruppen tittade framförallt på minskade utsläpp kopplat till livsmedelskonsumtion, men även på hur vi kan minska matsvinnet samt öka andelen ekologiska livsmedel. 

Fokusgruppen följde också det externfinansierade projektet Klimatprofilering av restauranger, där flera medlemmar medverkade. Projektet syftade till att minska utsläppen från mat som serveras på restauranger, men också till att göra gäster mer medvetna om matens klimatpåverkan. Flera deltagande restauranger minskade utsläppen med över 30 %.

Fokusgruppsledare var Staffan Lindberg (Klimataktion) och Gunilla Meurling (Uppsala kommun).

Bilaga - Klimatprotokollets organisation och verksamhet under protokollsperiod IV

Rundabordsmöten – är beslutsorgan för samverkan i Uppsala klimatprotokoll. Vid möten deltar klimat- och ledningsrepresentanter från respektive medlem för diskussioner och beslut. Rundabordsmöten har arrangerats ca två gånger per år under perioden.

Klimatgruppen – är en grupp som består av klimatansvariga eller motsvarande från respektive medlem. I Klimatgruppen förankras frågor innan de går upp till beslut på Rundabordsmöten. Gruppen har träffats fyra gånger per år under perioden i syfte att samverka, utföra praktiskt arbete och utveckla protokollet.

• Värdskap för Klimatgruppen har roterat mellan medlemmar och ofta har träffarna ett specifikt tema. Exempel under perioden har varit Cirkulär ekonomi med IKEA och IT och Klimat med Atea.

Samordningsgruppen – är motsvarande Klimatprotokollets styrgrupp. Samordningsgruppen har under perioden bestått av nio ledamöter från olika medlemmar som fattat beslut på uppdrag av Rundabordsmöten. Gruppen har träffats regelbundet.

• Under perioden introducerades en interimvalberedning i syfte att skapa en demokratisk rotation av ledamöter i Samordningsgruppen.

Processledningen - är anställda tjänstepersoner från Uppsala kommun som ansvarar för att leda och samordna Klimatprotokollets arbete. Processledningen har under perioden utgjort stöd till medlemmar och arbetat för att säkerställa att nätverkets arbete utvecklas utifrån vad medlemmarna gemensamt bestämmer.

Fokus- och arbetsgrupper – är där konkret och praktiskt arbete sker i Uppsala klimatprotokoll. Grupperna bildas utifrån medlemmars intresse och behov, och antalet grupper har varierat under perioden utifrån efterfrågan och engagemang. Medlemmar har ansvarat gemensamt för att ta ledarskap för grupperna, med stöd av Processledningen.

Klimatprotokollets medlemmar vår 2021:

Akademiska hus, Atea, Biogas Öst, Bjerking, Cytiva, Energikontoret Mälardalen, Fresenius Kabi, Galderma, Gamla Uppsala Buss, Ihus, IKEA, Jordens vänner, Klimataktion Uppsala, Krook & Tjäder, Länsstyrelsen Uppsala län, Naturskyddsföreningen Uppsala, NCC, Nobina Sverige Uppland, Ragn-Sells, Ramböll, Region Uppsala, Returpappercentralen, S:t Eriks, Skanska, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, Sport- och rekreationsfastigheter, STUNS, Svenska kyrkan - Uppsala pastorat, Sweco, Tengbom, Thermo Fisher Scientific, Upplands Energi, Uppsala kommun, Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala stadsmission, Uppsala universitet, Uppsala Vatten och avfall, Uppsalahem, Vasakronan, Vattenfall Värme Uppsala, White, WSP

Kontakt:

klimatprotokoll@uppsala.se

Uppdaterad information om Uppsala klimatprotokoll finns på vår hemsida:
https://klimatprotokollet.uppsala.se/

Börja gärna prenumerera på vårt nyhetsbrev eller följ oss på LinkedIn för löpande nyheter.

Uppsala klimatprotokoll är ett nätverk av företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som samverkar och inspirerar varandra och andra för att nå Uppsalas klimatmål.