Indirekta utsläpp

Med indirekta utsläpp avses utsläpp som orsakas av en organisations aktiviteter, men från en utsläppskälla som inte ägs eller kontrolleras av organisationen själv. Målet för period tre var att utveckla förmågan att redovisa fler indirekta utsläpp samt att målsätta från 2018.

En arbetsgrupp har tillsatts under året, med målet att stödja fokusgrupper i att hitta metoder och strategier för att mäta indirekta utsläpp. Följande områden har identifierats som viktiga för olika medlemmar: Upphandlade transporter och tjänster, resor till och från arbete, utsläpp från byggmaterial, utsläpp från plastanvändning samt utsläpp från övriga inköp (t.ex. livsmedel, IT).

Exempel på åtgärder under perioden är Region Uppsalas inventering av plastanvändning. Skanska, NCC och Vasakronan har gjort klimatkalkyler på utsläpp från sina byggprojekt.

Enligt den internationella beräkningsstandarden GHG Protocol delas växthusgasutsläpp in i tre "scopes", vilket kan översättas med omfattning eller omfång:

• Scope 1: Direkta utsläpp (till exempel från egna fordon och oljepannor)
• Scope 2: Indirekta utsläpp från nätburen energianvändning (från inköpt el, fjärrvärme, fjärrkyla, ånga)
• Scope 3: Övriga indirekta utsläpp (till exempel från inköpta transporter, varor, material och tjänster)

Klimatprotokollet omfattar all klimatpåverkan, men i redovisningen av medlemmarnas utsläpp har hittills Scope 1 och 2 varit mest fullständigt redovisade. De Scope 3-utsläpp som en del medlemmar redovisar idag omfattar inköpta resor och transporter, samt resor till och från arbetet. Målet är att fler medlemmar ska redovisa Scope 3-utsläpp och att stegvis inkludera allt mer av den totala klimatpåverkan.

Utsläpp av växthusgaser totalt (ton CO2e), fördelat per scope 1-3

Bild: Utsläpp av växthusgaser totalt (ton CO2e), fördelat per scope 1-3, enligt GHG Protocol.