D.4 Utmaning: Klimatneutrala bygg- och anläggningsprojekt 2030

Om organisationen antar utmaningen ska utsläppen av växthusgaser vid byggnation* och anläggning** halveras till 2025. 2030 ska byggnation och anläggning ske klimatneutralt. Som verifiering ska CO2-ekv beräknas i alla*** bygg- och anläggningsprojekt.

*Omfattar även renovering, ombyggnad och tillbyggnad
** Omfattar anläggningens byggnation, drift och underhåll
*** Se avgränsning under villkor för Byggnation respektive Anläggning

För Konsulter och entreprenörer innebär utmaningen:
Konsulter och entreprenörer ska kunna erbjuda koncept/lösningar som bidrar till uppfyllande av utmaningen.

Villkor:

Utmaningen är i linje med LFM30:s (Lokal färdplan Malmö) klimatlöfte.

Byggnader

Klimatpåverkan ska beräknas med livscykelmetodik enligt EN 15978 och EN 15804.

  • Omfattning: A1-A5 och B1-B5, teknisk livslängd på 50 år. A5 ska redovisas i A5.1-A5.5. För modul A4-A5 kan schabloner användas.
  • Beräkning ska göras i tidigt skede, uppdateras vid anbudsskede och en slutlig deklaration som beskriver så som det blev.
  • Vid beräkning av klimatpåverkan ska man eftersträva att använda så mycket specifik data som möjligt. Där det inte är möjligt används generiska data (ej konservativt värde som i Boverkets klimatdeklaration), som kan ersättas efterhand med specifik data. EPD:er (miljövarudeklarationer) används.
  • Byggfas: Ska synkas med Boverket
  • Byggdelar: Samtliga, får använda schabloner för byggdelar som ej ingår i Boverkets lagstadgade klimatdeklaration (0 Sanering och rivning, 1 Mark, 7 Invändiga ytskikt, rumskompletteringar, 8 Installationer, 9 Gemensamma arbeten)
  • Medlemmar i Uppsala klimatprotokoll rapporterar årligen, kg CO2e/m2 BTA.
  • Basvärden: Utgå från rapport från Boverket (oktober 2021).

Byggnader som omfattas:

  • BYGGNAD, NYPRODUKTION: Krav på klimatdeklaration för alla byggnader > 100 m2 (inkluderar småhus, flerbostadshus, lokaler, p-hus/ mobilitetshus, industrilokaler).
  • BYGGNAD, ROT- PROJEKT, BEFINTLIG BYGGNAD (B2-B4) > 30 MSEK: Krav på klimatdeklaration (redovisa som A1-A5, även om den kommer in i B2-B5).

Anläggningar

Fokus i utmaningen ska i första hand ligga i att identifiera och genomföra åtgärder för reducerad klimatpåverkan där de gör störst skillnad och i andra hand ska beräkningar av klimatpåverkan genomföras.

Med anläggning avses de fysiska åtgärderna i den byggda miljön som stödjer den tekniska försörjningen, vars enskilda projektinvestering uppgår till >5 miljoner SEK.

De större systemen som avses är:

  • Väg, gata, torg- och parkområden inklusive dagvattenhantering, belysning, stenläggning samt större konstruktioner så som exempelvis broar och viadukter. Även grundläggningsbehov av dessa inkluderas i avgränsningen.
  • Distributionsnät för vatten och avlopp, inklusive anläggningsarbete.
  • Distributionsnät för fjärrvärme, inklusive anläggningsarbete.
  • Distributionsnät för el- och fiberförsörjning inklusive transformatorer.

De tekniska anläggningarna som kraftvärmeverk, vattenverk, avloppsreningsverk eller dess överföringssystem ingår inte.

Åtgärder för reducerad klimatpåverkan som vidtas under planering/projektering/bygg och drift, ska redovisas med enhet CO2-ekv/år. 

Klimatkalkylen för projektet ska redovisas i enhet CO2-ekv/år (för teknisk livslängd), alternativt tydligt redovisa anläggningens antagna livslängd.

Inom anläggning generellt finns idag inga nationellt beslutade basvärden att förhålla klimatkalkylerna till, på samma sätt som på byggsidan. Därför ska

  • I första hand; basvärden från Trafikverkets Klimatkalkylsmodell eller Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM användas (emissionsfaktorer och andra relevanta nyckeltal).
  • I andra hand; andra värden användas, vilka tas fram av lämplig expertis. Dessa värden ska motiveras.

Klimatkalkyler kan, men måste inte, genomföras i Trafikverkets öppna Klimatkalkylsmodell eller Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM.

Ingående delar i klimatkalkylen ska utgöra huvudmaterialgrupperna i anläggningen och avgränsningen ska motiveras.

  • Beräkningen för huvudmaterialen ska innehålla produktskedena A1-A3.
  • Schablonvärden för byggskeden A4-A5 kan nyttjas från Klimatkalkylsmodellen.

För att åberopa en reduktionsåtgärd genom ett specifikt material, produkt, eller energislag ska detta verifieras med en tredjepartcertifierad EPD, kravtext, eller annat för skedet lämpligt tredjepartsverifikat.

För vägledning och råd hänvisas till SGBC:s certifieringssystem CEEQUAL och Trafikverkets klimatarbete vilka båda bygger på PAS2080. Utmaningen ska synkas med LFM30:s arbete med att beräkna klimatpåverkan från anläggning. Klimatprotokollets fokusgrupp Byggmaterialval finns för erfarenhetsutbyte och fortsatt utvecklingsarbete.

Medlemmar som antagit utmaningen

AIX arkitekter, Besqab, Bjerking, Krook & Tjäder, NCC, Ramboll, Skanska, Tengbom, Tyréns, Uppsala Arenor och Fastigheter, Uppsalahem, Uppsala Kommun, Vasakronan, Veidekke, White, WSP.