Nyhet

Rätt plast på rätt plats

Publicerad: 20 oktober 2016 Senast uppdaterad: 20 oktober 2016

Vad är skillnaden mellan nedbrytbar (komposterbar) plast och plast från förnybara råvaror (biobaserad)? Vilken plast är bäst och vad har den för klimatpåverkan? Det är några av de frågor som Anna Hilding och Anna Högberg ofta stöter på, och nu ska fortsätta att arbeta med efter sitt examensarbete hos Vattenfall.

Anna Hilding och Anna Högberg fortsätter jakten på den fossila plasten.

Examensarbetet ledde till en projektanställning på Uppsala kommun under hösten där de båda Annorna nu fortsätter arbetet med jakten på den fossila plasten. 
– Klimatprotokollets fokusgrupp “Jakten på plasten” är en utmärkt plattform för att sprida information kring materialet plast, dess klimatpåverkan och olika egenskaper. Vi stöter ständigt på frågetecken om plast som vi får förklara och reda ut. Till exempel vad som är nedbrytbar plast och biobaserad plast, om återvinning och om komposterbar plast och hur plasten påverkar miljön, berättar Anna och Anna.

Fortsättning med potential

Förutom att reda ut frågetecken och begrepp kring plast så arbetar de även med hur vi kan minimera användningen av plast och skapa en ökad efterfrågan på förnybar plast. Ett sätt är att förändra kriterierna och systematiken för upphandling av plast tillsammans med några av de större aktörerna inom fokusgruppen “Jakten på plasten”. För att finansiera en sådan satsning har projektmedel sökts från Naturvårdsverket. 
– Ett exempel på onödig plastanvändning är alla avfallspåsar som finns på många kontor. Det som slängs där kan istället sorteras i en återvinningsmöbel i korridoren eller i köket där de flesta fraktioner kan slängas, säger Anna Hilding.

Som underlag till finansieringsansökan ligger en plan för minskning av klimatpåverkan från projektdeltagarnas plastanvändning. De utvalda produkterna som omfattas av förändringen av upphandlingskriterierna orsakar idag en klimatpåverkan på strax över 4300 ton CO2. Projektets mål är att sänka till ca 1200 ton CO2, vilket motsvarar utsläppen från 400 bensindrivna bilar under ett år. 
– En annan beaktansvärd uträkning vi gjorde var att den totala klimatpåverkan från enbart soppåsar uppgick till 11 ton CO2. Skulle man halvera användningen av soppåsar och gå över till biobaserade soppåsar skulle klimatpåverkan sänkas med 8,6 ton CO2. Det gör alltså en anmärkningsvärd skillnad i hur vi använder plast samt vilken typ av plast vi väljer, fortsätter Anna Högberg.

Fakta om projektet och projektledarna

Beslut om beviljade projektmedel kommer i slutet av december. Projektet är planerat att pågå i två år mellan 2017 – 2018. De deltagande företagen/organisationerna kommer att arbeta aktivt med projektet men erfarenheter och resultat från projektet kommer att kunna användas av Klimatprotokollets samtliga medlemmar.

Anna Hilding och Anna Högberg kommer båda från Gävle där de nyligen har avslutat 4 års studier i miljöteknik på Högskolan i Gävle. Utbildningen är framförallt inriktad på avfall och vatten. Som en del av studierna jobbade Anna Hilding hos Gästrike återvinnare och kom där i kontakt med Anna Karlsson på Vattenfall AB Värme i Uppsala. Kontakten ledde vidare till examensarbetet “Rätt plast på rätt plats”, som Anna Hilding och Anna Högberg avslutade sina studier med. Examensarbetet resulterade i en kartläggning av Uppsalas plastavfallsströmmar i syfte att reducera mängden fossil plast som eldas i förbränningsanläggningen. Arbetet omfattade även vad plast är, möjligheter att använda förnybar råvara samt vilken miljöpåverkan plast orsakar.

Mer information:

Anna Hilding: anna.hilding@uppsala.se, 070-6219862
Anna Högberg: anna.hogberg3@uppsala.se, 070-6963880