Färdplan klimatneutralt Uppsala

Ett underlag för aktörers mål, strategier och åtgärder att bidra till att nå riktigt lågt.

Kan vi nå Uppsalas klimatmål? Om inte, hur lågt kommer vi med dagens nationella politik och det som lokala aktörer gör i Uppsala? Vad krävs lokalt och nationellt för att nå de långsiktiga klimatmålen?  Spelar det någon roll vad uppsalaborna gör? För att försöka finna svar på frågorna arbetade kommunen och Uppsala klimatprotokoll med en klimatfärdplan hösten 2013 till våren 2015.

Som grund för färdplanen har Uppsalas framtida klimatutsläpp modellerats i programmet LEAP från Stockholm Environment Institute.

För att nå klimatmålen behövs allas insatser – kommunen, företag, organisationer, universiteten, nationella myndigheter och du som bor och verkar i Uppsala. Uppsalas klimatfärdplan är inte en färdig plan. Den är ett underlag som underlättar för alla att se möjligheterna och utmaningarna i att nå klimatmålen. Tillsammans skapar vi ett hållbart Uppsala.

Längre ner på sidan kan du läsa om bakgrunden till färdplanen och vilka insatser vi söker.

I processrapporten sammanfattas resultatet, hur klimatfärdplanen gjordes och förslag på vidareutveckling. 

Processrapport Klimatfärdplan Uppsala (PDF, 855 KB)

Klimatfärdplan Uppsala (PDF, 2 MB)

Uppsalas klimatmål

I december 2015, efter det att klimatfärdplanen färdigställdes, skärpte kommunfullmäktige klimatmålen. År 2030 ska Uppsala använda förnybara energikällor och vara en fossilfri välfärdskommun. År 2040 ska utsläppen vara låga och från 2050 ska Uppsala vara klimatpositivt. Målen är satta för att svara mot det internationella målet att komma så lågt under 2 graders höjd global medeltemperatur som möjligt.

Målet för 2020 kvarstår i huvudsak men är nu satt i absoluta tal i stället för per invånare. Utsläppen ska minska med 30 % (motsvarar lite mer än det tidigare målet 50 % per invånare) i jämförelse med 1990. 

Klimatfärdplanens slutsatser – når vi målet 2020? 

Det är möjligt – om alla bidrar

Bedömningen i färdplanen är att Uppsalas mål för 2020 kan nås om den nationella politiken skärps och de lokala aktörerna i Uppsala klimatprotokoll upprätthåller sitt goda arbete, når sina mål och genomför sina åtgärder.  Bland de stora viktiga insatserna räknar vi med Vattenfalls utfasning av torv till biobränsle, samt kommunens och landstingets arbete med att öka andelen gående, cyklande och kollektivresenärer. En stor utmaning är utsläppen från uppsalabornas långväga semesterresande som har fördubblats sedan 1990, och ser ut att fortsätta öka.

Klimatfärdplanens slutsatser – når vi målet 2050?

Det krävs en omställning

I färdplanens ”Aktörsscenario” förutsatte vi att medlemmarnas i Uppsala klimatprotokoll fortsatte ett starkt och systematiskt arbete till 2050. Utsläppen skulle då minska till 2,5 ton per invånare år 2050. Ändå en bit kvar till kommunens dåvarande klimatmål, 0,5 ton. Vi konstaterar att klimatmålet för 2050 inte kan nås med enbart Uppsala-aktörernas åtgärder med dagens ekonomiska, politiska och tekniska förutsättningar samt Uppsalabornas semestervanor.

I färdplanen gjordes ett ”total-potential” scenario där effekten av en nationell politisk omställning inom klimatområdet beräknades liksom en ändring till klimatmedvetna semestervanor. Scenariot visar på att utsläppen skulle kunna komma nära målet. Slutsaten är att det krävs en omställning inom många samhällsområden. Alla nivåer måste göra sin del: internationellt, nationellt och lokalt och företag och samhälle liksom enskilda.

Miljöfrågorna måste också få sin lösning, minskad klimatpåverkan förutsätter avgiftade och förnybara material i kretslopp. Vi måste bädda för systemskiften i närtid för att hinna.

Fortsatt strategiskt arbete med klimatfärdplanen

Färdplanen 2015 hjälper alla aktörer att hålla sikte på tillräcklig ambitionsnivå, att fokusera på prioriterade områden och bädda för systemskiften.

Uppsala skärpta klimatmål med fossilfritt lokalt 2030 och globalt klimatpositivt 2050, förstärker utmaningarna som presenteras i färdplanen. Exempelvis måste utfasningen av fossila bränslen gå snabbare i transportsektorn. Samtidigt lägger målet klimatpositivt nya dimensioner till klimatarbetet. Ett utvecklingsarbete måste ske på många områden – exempelvis förutser vi mer trämaterial i bygg och anläggning, avgiftade och slutna kretslopp, ansvar för hur varor tillverkats utanför kommunens gräns och mycket mer.

Fullmäktige beslöt i samband med de skärpta målen att det inom en rimlig tid är dags att påbörja arbetet med en Färdplan Klimatpositivt Uppsala.

Energiplan inom ramen för en strategi för klimatmålet Klimatpositivt Uppsala

Som en del av färdplanearbetet och arbetet med Översiktsplan 2016, gjorde kommunen en underlagsrapport om energisystemet i framtiden – Energi 2050. Rapporten utvärderar Färdplanens aktörsscenario och konstaterar att utvecklingen med dagens förutsättningar inte är hållbar. Utredningen hade i uppdrag att beskriva ett så annorlunda system-alternativ som möjligt. Energi 2050 beskriver ett sådant system med fokus på energitillförsel och energiomvandling. Det alternativa systemet visar god potential för att nå flera olika samhällsmål.

Som ett nästa steg kommer kommunen att börja arbeta med att ta fram ett förslag till Energiplan enligt Lagen om kommunala energiplaner. Den nuvarande energiplanen är från 2001. Energiplanens huvudinriktning är överförd och utvecklad i Översiktsplan 2010. Den nya energiplanen ska ta sin utgångspunkt i utredningen Energi 2050 med sikte på målet klimatpositivt Uppsala 2050. Energiplanen kommer att behöva utvecklas tillsammans med många aktörer. Det ska också ske ett offentligt samråd på ett färdigt förslag.

Systemstudie energi 2050 (PDF, 3 MB)

Välkommen som forskare eller universitetsstudent att bidra

Arbetet med färdplanen med Uppsala klimatprotokoll har pågått sedan 2010 i samarbete mellan kommunen, SLU och Vattenfall. De senaste åren även med Uppsala Universitet och med allt fler aktörer såsom Energikontoret i Mälardalen och Biogas Öst.

Det är många från universiteten som har bidragit till hela eller delar av färdplanen - forskare, doktorander, examensarbeten, projekt- och kursarbeten. Vi välkomnar fler bidrag!

Exempel på bidrag som efterfrågas:

  • I Färdplan klimatneutralt Uppsala (2015) finns listat prioriterade områden att utveckla.
  • Det tidigarelagda klimatmålet – fossilfritt och förnybart till 2030 – hur ska det ske?
  • Det nya målet ”klimatpositiv” – vad innebär det?
  • Ny Energiplan för ett nytt energisystem – hur ser det ut?

Modelleringen av klimatsystemet, inklusive energisystemet, sker i programvaran LEAP från Stockholm Environment Institute. En teknisk rapport beskriver närmare modelleringen, som själva färdplanen sedan bygger på.

Uppsala-modellen i LEAP förvaltas av SLU. Fler kommuner är på väg att modelleras.

LEAP-rapport (PDF, 2 MB)

 

Vill du veta mer eller undrar över något? Kontakta klimatstrateg Björn Sigurdson